Tyst och tomt!

Nu är vi ensamma igen. Syrran och hennes familj har åkt vidare till vår mamma och skall vara där till på fredag.
Det har varit en intensiv men mysig helg och det har funkat väldigt bra trots att det varit ont om plats.
De yngsta sprang iväg och började leka med en gång och det verkar som att de haft kul ihop trots att de pratar olika språk. Syrrans lilla tjej pratar i stort sett bara tyska men det verkade inte ha någon betydelse. I lekens värld funkar kommunikationen ändå...

Vid sådana här tillfällen önskar jag så att vi hade ett stort (åtminstone större) drömhus där det finns gott om plats för alla att sova och ytor att umgås på.
Kanske inte så stort som i "Fanny och Alexander" men tillräckligt för att alla skall ha plats att röra sig och dessutom kunna dra sig undan om man vill vara ensam en stund.
Inte som nu då vi har så trångt i köket när bordet fällts ut, att om en skall fixa maten får de andra gå ut för att det knappt går att passera varandra.

Drömmer om ett stort lantkök där alla kan samlas och kanske ta ett glas vin och prata med husets kock medan middagen tillagas. Suck!

Drömmer vidare...
Kram Petra/

Ps. Ifall nå´n undrar fick min far besked om att proverna fn var bra.